tre gånger brödlycka

För ett tag sedan var det jul, och då pysslade jag mer än jag hade tid med. Blogga hade jag däremot inget intresse av, därför kommer recept och sånt nu lite i efterhand. Först ut, det helt klart bästa med den här ledigheten; de tre superkakorna.

Mjukt tunnbröd
125 g margarin
25 g jäst
5 dl vatten
0,5 dl socker
1 – 1,5 l vetemjöl
1,5 dl rågsikt

Smält margarinet. Blanda i jäst och vatten, fingervarmt förstås. Blanda i övriga ingredienser. Baka ut till tunna kakor, pricka dem, och grädda i mitten av ugnen 5-8 min på 225°. Jag ville ha finkakor, och stansade därför ut hjärtan med en stor pepparkaksform, men det gör man ju som man vill. Vi provde att göra älgar också, fast det rekommenderar jag inte – benen och hornen bestämde sig för att bränna alldeles för lätt.

Saffransknäcke
25 g jäst
2 dl vatten
0,5 tsk salt
0,5 tsk brödkryddor eller garam masala
0,5 tsk saffransarom
1 tsk psylliumfrön
4,5 dl rågmjöl
1 dl krusakli, typ
1 ägg (till pensling)
Att strö på; typ linfrö, psylliumfrön, sesamfrön, salt – whatever.

Lös upp jästen i fingervarmt vatten. I med resten av ingredienserna, och arbeta till en smidig deg. Kavla ut och stansa ur kakor med ex. ett glas. Pensla med uppvispat ägg, och strö på diverse frön som tycks lämpligt – kanske lite flingsalt också om man gillar sånt. Glöm för Guds skull inte att pricka dem. Grädda i övre delen av ugnen, 8-10 min i 210°.

Havrekakor
1 dl russin
1 dl torkad aprikos
150 g smör
2,5 dl mjölk
6 dl fiberhavregryn
2 dl grahamsmjöl
1 tsk bakpulver

Kör russin och aprikos i en mixer, (eller hacka de för hand om du vill bli vansinnig) tills de är så små, så små. Smält smör i en kastrull och tillsätt mjölk – låt värmas upp till strax under kokpunkt. Häll den varma blandningen över havregrynen, låt stå en liten stund. Blanda i de övriga ingredienserna och arbeta ihop till tjusig deg. Kavla ut, och ta ut rundlar med typ ett glas. Jag har sagt det förut och säger det igen; pricka dem! (Märks det att jag provade att glömma bort det? Det blev en plåt med små flygande tefat.) Grädda ca 8 min i 200°.

Jag behöver verkligen skriva upp en kruskavel på secondhand-shoppinglistan.

craftgawker

Hallå vardag, det var längesen vi sågs! Richard har åkt bort för veckan, Jael är på nya förskolan och jag varvar fysiologi-grupparbete med att förbereda mig inför SHEDO-utbildningen i helgen. Webbutiken är up and running efter alldeles för lång tid av krångel, och pysselrummet är nystädat och alldeles lagom kreativt rörigt. En bra dag helt enkelt.

Så, min senaste inspirationssida vill jag visa er. Kanske ligger jag hundra år efter, men i så fall är jag glad att jag äntligen kommit ikapp! CraftGawker, min nya bästa vän. Enkel och överskådlig pysselinspiration i alla möjliga kategorier, och DIY-beskrivningar så långt ögat når. Seriously, I’m in heaven, och planerar inte att komma tillbaka till jorden inom överskådlig framtid. Min favorit-lista är fylld av att-göra-pyssel, och den blir längre i ett rasande tempo. Kanske kan ni få se en bild eller två på skapelserna, eller så kan man ju bara kika in på amytuesdaydesign.com, där hamnar de flesta sakerna för att jag ska få plats att pyssla mer. Nog för att allt det här pysslandet gjort mig ganska bra på smart förvaring, men till och med jag har en gräns. Vänligen, befria mig från mina kreationer. (Men på den ljusa sidan behöver jag aldrig leta långt borta efter presenter. Eller underhållning.)

Dudes and dudettes. Studierna kallar, mors!

midsommarpyssel

Det slog mig just att jag i den där bildkavalkaden från midsommarafton glömde berätta om vårt geniala pyssel, så det kommer här! Midsommarkransar är det finaste jag vet, men det kliar som det värsta och jag nyser och nyser av dem, så i år bestämde vi oss för att råda bot på det! Utav bara en köksfönsterprydnad jag hade tröttnat på blev det ”kransar” till oss alla tre.

Till min använde jag ett tunt diadem jag slaktade en annan dag. Limpistol och arrangera blommorna lite snyggt – klart!

Jael fick ett hårspänne som man knäpper i, massor av småblommor på den och ett grönt stort blad på baksidan, och så var den klar.

Richard skulle egentligen inte få någon först (något orättvist, men kan kunde faktiskt tänka sig att ha en riktigt.) men som en glad överraskning räckte resterna precis till honom. I botten på den där fönsterdekorationen fanns det något typ av… jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det, men någon form av naturtråd typ. Gissningsvis var det gjort av hampa. I alla fall, det var ett tjockt lager med sådana där trådar, så jag tog helt enkelt dem och så fick min kära limpistol än en gång göra sitt jobb och limma på de överblivna framför allt bladen, och till sedan ett litet gäng blommor. Sist men inte minst limmade jag på några fina sidenband i varje ände (och limmade då ihop alla hampatrådarna) och knöt en rosett bak i nacken. Toppenfina alla tre, och det kliar inte det minsta!

hej och hå, pyssla på

Ett år. Den lille skrotten är ett helt år. Helt galet. När man är ett år, då är man ett stort barn och kan klara sig själv, och ha en stor säng och eget rum. Tror vi i alla fall. Så nu bygger vi barnrum.
Mest handlar det egentligen om att under tiden när Richard läser i höst så kommer han att veckopendla, och jag och Jael stannar kvar här. Fastän vi trivs väldigt bra så börjar ”här” bli lite trångt och krångligt, och när det nu blir krångligt till hösten oavsett så o-krånglar vi så mycket vi kan, och bygger om den lägenhet vi har istället för att leta efter en ny. Med några 2”2-reglar och gipsskivor, färg och kreativa lösningar går det alldeles utmärkt, och vi behöver inte sätta en enda skruv i tak och/eller golv. De väggar som blir hennes från vårt sovrum hänger vi upp tyg framför, och den nya väggen blir vit på sovrumssidan och blir målad till natthimmel på barnrumssidan.
En 90×200 resårmadrass går alldeles utmärkt till fröken när vi tagit bort sängbenen, även om man skulle ramla ner så är det inte värre än när hon hamnar på rumpan när hon försöker stå, och när den dessutom bli pysslad till en gosig koja, då myser man mer än gärna i sin egen säng. Vi förbereder för dörr, men sätter bara in ett skynke nu i första läget, mer än så behövs inte på ett bra tag ändå.
Ett alldeles eget rum. Ja, fint ska’re’va, bortskämda unge.

pyssel, pyssel och pyssel.

Lätt min nya favoritväska.

Någon frågade mig häromdagen hur jag ”kunde med” att ta betalt för mitt pyssel – det är ju bara något kul att göra, jag ska väl bara vara glad att grejerna inte ligger på hög här hemma. Så trött blir jag! Mitt pyssel ett av mina stora fritidsintressen, javisst, men det är också ett extraknäck jag klarar av fast att jag är 100% hemma-mamma-och-fru med allt vad det innebär. För dig som inte har provat på det – det är ingen semester, även om ordet ”mammaledighet” gärna lurar dig till att tro det. Att jag valt att pyssla och sälja filtar och korgar (återkommer till dem alldeles strax) just nu är av den enkla anledningen att jag och Richard ska ut och ta en kurs i bergsklättring när han fyller år i slutet av maj, och då är varenda extra krona välkommen. I vanliga fall går dessutom priset enbart till material – det finns ingen som kan påstå att jag tar ut något överpris för mitt pyssel för någon vidare arbetstid är inte inräknad, alternativt har jag en värdelöst dålig timlön, det är bara att välja. Så, nu är jag klar med det arga.

Får det lov att vara
en liten korg kanske?

Mycket pysslande blir det i alla fall, nu när både jag och Jael är sjuka! Något måste jag ju göra för att hålla ångan uppe, tanken är att vi ska starta vår 15 mil långa cykeltur på söndag, och inte katten kan vi vara förkylda då. (Har du en dunderkur mot just förkylningar får du gärna dela med dig för övrigt, jag preppar så gott jag kan!) Så, en strandväska av lite kraftigare vaxduk har det blivit, och tanken är att jag ska sy ett gäng till i olika fina mönster, och 150 kr styck hade jag tänkt att de kanske kunde vara värda. Den på bilden är blott en prototyp, men ungefär sådana kommer de att bli. Vad tror ni, kan det vara något? Jag tänker också, att om det finns något intresse för mitt egenpåhittade mönster på den så tjoa till lite så lägger jag ut det!

Ett stort gäng tygkorgar har det också blivit de sista dagarna, så stort att jag tänkte att jag kan sälja av ett gäng, om någon skulle vilja ha dem. 20 kr för små och 40 kr för stora hade jag tänkt mig, så för allt i världen, hör av dig om du behöver ett par – innan vi drunkar i dem.

en såndär pysselhelg

Inspirerad av fina Evelina bestämde jag mig för att pyssla efter beskrivning här om dagen. Det ska jag säga dig, att det är något helt nytt för mig. Eller ja, mer eller mindre i alla fall. Men, till punkt och pricka följde jag mina beskrivningar, och då blev det såhär fint! Jag kanske borde göra det oftare…
Sedan blev det söndag. Då sjöng vi sånger i kyrken med syster (till och med en hittepå-sång!) och gick ut på promenad fast att vi inte orkade. Vi åt så mycket onyttigheter att jag inte vågar tänka på det och drack mer kaffe än vad som är vettigt i något universum. Det blev söndag och då blev skrotten sjuk, så efter den senaste natten är jag för trött för att veta vad jag heter, så idag får det nog bli på frihand. Eller bara vika pappersfigurer.

(Vad är förresten grejen med sjuka småbarn? På natten, då går det inte sova. Då är det bara gnäll och gråt och vaket. Sedan blir det morgon och dag, och då bara man sover och sover och sover. Då kan man tänka att jag också skulle sova, men icke – tvätten måste tvättas. Jag ska nog bli liten när jag blir stor.)


när man pysslar lite för mycket

Ibland vet jag inte riktigt hur jag ska hantera det dumma i mitt huvud, och då resulterar det ofta i ett pyssel som upprepas maniskt många gånger. I somliga fall – som just idag – så gör inte det så mycket, för då kan man ju hoppas på att det finns någon i ens omgivning som önskar sig en fin babyfilt.

Filtarna är gjorda av återanvända tyger, och Jael hävdar bestämt att de är väldigt mysiga att gosa med, hon har snuttat på sin hela dagen. Och vill man inte snutta på den passar det alldeles utmärkt att ha sin filt i vagnen, bilen eller varför inte i soffan. Måtten är ungefär 50×60 cm, förutom i ett av tygerna (se nedan) som mäter ungefär 60×70 cm.

Alla filtarna är handgjorda av mig och fyllda med pysselkärlek! 60:- plus eventuell frakt kostar en sån här gosing, och vill man ha en hör man lättast av sig till mig på amelie.roolf@live.se. Och du, de här gosefiltarna behöver verkligen hitta hem, vi kan inte mysa med så här många!

Här kan du kika lite närmare på de olika tygerna! 

Grön botten, pussiga fåglar och ljusblå
baksida. Fint! (Obs! 60×70 cm)
En hel hög med Bamsebarn och en gråblå baksida,
det kan få vem som helst att vilja lägga sig och gosa.
Leopardfläckar och en orange
baksida, hur tufft som helst!

På vit botten trängs ett helt gäng med fina leksaker,
och de passar fint ihop med den ljusblå baksidan.
Snyggt rutigt och gråblå baksida,
det är verkligen inte dumt!

Kan man inte träna får man pyssla

Jag har blivit tvungen att stryka ett av mina mål för säsongen. Efter att ha haft problem med benhinnorna i två månader har jag bestämt mig för att det ger mig för kort om tid för att förbereda mig, och därmed får jag stryka VårRuset från listan. Det är deppigt som katten, men jag siktar istället på att klara Blodomloppet och att ge järnet på cykelsemestern och vandringen. Och att det känns tungt och jobbigt är ju en bra anledning att pyssla!

Jael fyller snart ett år, och köpa presenter kommer vi inte göra, men ett pyssel eller två kan man ju alltid ge sig på. Jag har lyckats sy en snuttefilt (en sån där som går att köpa lite var stans, rund och mysig med ett gäng sidenband att pilla och snutta på) och sitter mitt upp i illustrationerna i det som ska bli Jaels nya sagobok. Jag antar att ni inte blir förvånade när jag säger att det var lite jobbigare än jag tänkt mig från början. Tio barnsagor har jag skrivit, och pysslat en pärm de ska sitta i, och nu ska alla sidor illustreras (vilket betyder lite drygt 80 bilder, i varierande form – foton, teckningar och scrapbooking). Jag tror jag blir galen, och jag önskar att jag hade någon form av impulskontroll som gjort att jag inte börjat mitt projekt. Eller möjligtvis att jag inte var så enveten att jag bestämt mig för att göra klart den. Please wish me luck, nu ska jag och mitt glas mandelmjölk fortsätta pyssla. (Mandelmjölk, som typ är det godaste och nyttigaste jag vet är inte så himla dyrt som man tror, eftersom man kan göra det själv. Jag utgår från det här receptet från Renée Voltaire när jag gör min. Går också alldeles utmärkt att göra på hasselnötter. Hipp hurra för nötmjölk!)

Vår hemmagjorda fruktsoppa

Jag har flera gånger de sista dagarna fått frågan hur jag gjorde mitt fruktsoppe-pulver, so here it goes! Egentligen handlade det om att jag misslyckades när jag skulle göra vårt vanliga godis. Då mixar man valfri fruktsmoothie (jag brukar ta enbart bär/frukt och vatten) helt slätt och sprider ut den på bakplåtspapper, och torkar över natten i 50°C med luckan på glänt, och på morgonen rullar man ”bladet” som blir och klipper det till lagom bitar. Den här dagen hade jag dock tagit alldeles för mycket vatten, så det tunna pappersliknande fruktbladet bara smulade sig, så jag sparade det i en burk tills den dagen jag skulle komma på vad jag skulle göra med det. Så satt min man häromdagen och pratade om att vi behövde köpa fruktsoppa att ha med på vår cykelsemester, och då slog det mig att vi kunde prova att mixa de där misslyckade godisarna! Sagt och gjort, här kommer det ett fruktsopperecept:

Fruktsoppa
1/3 liter bär/frukt
2/3 liter vatten

Mixa ihop vatten och bär helt slätt. Sprid ut på bakplåtspapper och torka i ugn, 50°C i ca 8 timmar. Låt svalna. Lossa fruktarket från bakplåtspappret och mixa till ett fint pulver. (Här kan man välja att ha i socker – ungefär en tredjedel testade vi oss fram till kunde vara bra, men det kan man ju ha i sin egen kopp i efterhand.) Koka ihop 5 dl vatten, 1 msk pulver och 1 msk potatismjöl – och ev. socker. Tillsammans med till exempel ett fröknäcke bli det ett perfekt mellanmål!

Godaste fröknäcket

Sedan vi började äta glutenfritt har jag lärt mig och tagit till mig så fasligt mycket recept, så därför kan jag tyvärr inte svara på vem som är upphovsman till följande, men vem det än är så har jag hen att tacka för det perfekta glutenfria mellanmålet!

Fröknäcke
1 dl solrosfrö
1 dl skalade sesamfrö
1/2 dl hela linfrö
2 msk pofiber
1 msk fiberhusk (jag använder krossat psylliumfröskal)
1/2 dl kokosfett
2 1/2 dl vatten

Sätt ugnen på 150°C. Blanda det torra i en stor bunke. Smält kokosfettet i kastrullen, och tillsätt sedan vattnet. Låt koka upp. Häll vätskan över fröblandningen och rör om ordentligt. Låt svälla en stund. Häll sedan ut på på plåt med bakplåtspapper och sprid ut till tunn kaka (jag lägger ett bakplåtspapper ovanpå och drar ut smeten med händerna – funkar superbra!). Grädda 45 minuter. Ta sedan ut plåten och markera fyrkanter med en kniv eller degskapa. Sänk ugnen till 50°C och låt brödet eftertorka ett par timmar.