sånt vi ser på

Tomm Moores ”Secret of Kells” och ”Song of the Sea” är två av de vackraste filmer jag någonsin sett, och nu har ”Song of the Sea” äntligen blivit dubbad till svenska. Jag och Jael har sett dem båda två på engelska flera gånger, men det var helt fantastiskt att se Havets sång, när hon nu kan förstå mycket mer av dialogen. Sjuårsgränsen är befogad, vi höll handen flera gånger och ibland var det nästan lite läskigt – men mest spännande. När vi pratade med pappa senare på kvällen berättade hon entusiastiskt hur hon hade varit på bio och sett en film för stora barn, och att hon hade varit väldigt modig och orkat sitta stilla utan problem hela filmen – det var så spännande att hon glömde bort att hon satt alldeles stilla. Efteråt åt vi hamburgare, handlade och spelade TV-spel, men det enda hon kunde prata om var den där filmen. Om Saoirse, magi och älvor. Om det där språket de sjöng på som lät alldeles magiskt, och hur fina rävarna var. Att det där ljuset Saoirse kunde trolla fram var som i vårt TV-spel, fast till och med finare.

Moore har en fantastisk förmåga att få myt och verklighet att bli ett och lika viktiga, och uppmuntrar fantasin att löpa amok, hos barn liksom hos vuxen. Bildspråket är fantastiskt, berättelserna väcker gamla keltiska myter till liv och både jag och Jael längtar efter mer. Får du chansen att se dem, så gör det för sjutton katter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s