jultanke #2: det är faktiskt Jesus födelsedag. Så det så.

För en stund sedan hemkommen från söndagens gudstjänst kände jag att det var dags för jultanke nummer två. Idag är det domsöndagen, kyrkoårets nyårsnatt då man pratar om Jesu återkomst och den yttersta dagen. Skrämmande och domedagsaktigt kan tyckas, men det är nog min favoritsöndag på hela året, den är så hoppfull och spännande! Hur som helst, så innebär det att nästa vecka är det första advent och nyår, och då närmar sig julen med stormsteg.

Någon sa till mig häromsist att det är konstigt att jag inte firar jul, när den tillsammans med påsken är den största högtiden inom kristendomen. Det är helt sant, och jag spenderar fasligt mycket tid i kyrkan kring jul, så missförstå mig rätt – men jag firar jul. Den kristna julen. För, handen på hjärtat, kristen eller ej så handlar väl det svenska julfirandet oerhört lite om den där killen som föddes i ett stall för tvåtusen år sedan? Visst ingår det i mångas jultraditioner att gå på första advents-gudstjänst och julotta, men efter att ha jobbat ett gäng år i olika församlingar har mina trista farhågor om att det bara är för myset och möjligtvis sångernas skull man går dit besannats. Den där lilla babyn i krubban ger man inte så mycket för, egentligen, även om han nog är schysst om man känner honom.

Förra året var jag så där lagom mycket gravid, och var med och jobbade i ett julkonsertsprojekt. I en kyrka. Inte ens där var det särskilt många sånger som handlade om den där Jesus. Några stycken, naturligtvis, men oväntat få. När jag till den här konserten skrev en sång som helt och hållet handlade om honom, då fick jag höra att det var fantastiskt (och lite konstigt, tror jag) att jag var så frimodig att jag vågade skriva om Jesu födelse. I en julsång. Till en kyrkokonsert. Det är allt bra knasigt, att inte ens i kyrkan är det riktigt okej att prata om det julen faktiskt handlar om, bara för att det ska vara så låg tröskel som möjligt. För att de där som kommer för mysets skull inte ska vända i dörren.

Julen är mysig, med ljus och fina sånger, mat och pynt, och i allra högsta grad en kommersiell högtid. Men det är faktiskt Jesus födelsedag också. Så det så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s