en kväll som denna

Slutstädet av lägenheten i Trollhättan går sakta men säkert framåt, jag förstår inte hur någon kan ha levt såhär galet grisigt, om ni ursäktar språket! Men, det blir bättre och bättre, och efter några dagar till med jobb ska det nog bli tillräckligt bra för att kunna bo i. Är så sjukt trött på att hålla på och flytta runt hela tiden, så vore skönt att få flytta in och bo någonstans tillräckligt länge för att det ska kännas som hemma.

Jag vet att jag är fånig, men ju närmare vi kommer flytten desto oftare slås jag ner, antingen av känslan att jag vill bort från Karlsborg nununu, att jag absolut inte vill flytta därifrån, eller att jag inte har känt mig hemma någonstans de sista tio åren. Det är för många flyttar, för mycket krångel och skrutt, men framför allt för mycket som blivit flytt ifrån, och det gör mig så väldans trött. Jag längtar så efter att kunna känna att jag verkligen, verkligen är hemma. Det knasigaste av alltihop är att oavsett vart jag är när ångesten kommer, så får jag hemlängtan. Förstå krånglet när jag inte ens vet vart det är någonstans, det blir definitivt inte ett dugg lättare att hantera då.

Usch och fy, nu förvandlades detta till ett tråksvart inlägg, fast att det inte alls var meningen. Men, så måste det ju också få vara ibland.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s