en dag som denna

Jag är attsingens rädd för läkare. Klockan två ska jag till en av mina läkare, lite sådär lagom halvakut. Skrutt också. Jag har skjutit upp det så länge det bara var fysiskt möjligt, men de sista dagarna har både jag och Richard trott att hans ska bli både hustru- och barnlös på samma gång ungefär var tjugonde minut, och då kanske det är dags att gå dit. Kanske. Jag uppskattar verkligen inte att gå till doktorn, men å andra sidan uppskattar jag inte att inte kunna andas heller, framförallt misstänker jag att det inte är så nyttigt för lille sparv. Som du kanske förstår sitter jag ensam hemma och önskar att någon skulle tycka lite synd om mig, men i brist på denne någon klagar jag hos dig istället. Egentligen är det inte så farligt med mig, jag är bara lite sjukling-ynklig-och-doktor-rädd. Och tråkensam, så jag får väl sätta mig och pärla ett tag till. Måtte klockan aldrig bli två!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s