en kväll som denna

Jag har en man, som nog är världens finaste. Egentligen inte riktigt min man, men om

små små små, korta dagar är han det på riktigt riktigt,och jag en liten fru. Det blir fint det ska jag säga er. Han är så bra, min karl. Han tar hand om mig, fast bara sådär lite lagom, så det bara är mysigt och inte överdrivet. Han är snäll och kramig, och blir inte ens arg när jag väcker honom mitt i natten för att jag drömmar mardrömmar om bestämmar-myror. Han gnäller och skäller när jag fuskar med att äta, fast förstår att jag måste fatta och göra själv för att det ska hjälpa. Lyssnar när jag klagar på alla läkare och behandlare och psykologer, nickar och ler fast att han vet att jag överdriver och de har rätt hela tiden, fast jag bara inte vill förstå det. Håller om mig utan att prata eller fråga när ångesten kommer, och väntar ut mig. Väntar alltid ut mig. Jag har sån tur, som har en fin-man, två fin-katter, en fin-sparv och en Jesus.
Så mycket bättre kan man nog inte ha det, även om jag glömmer bort det ibland.

En reaktion på ”en kväll som denna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s